Uppdatering
Jag ser att det fortfarande är några som jollar till bloggen lite då och då. Det händer inte så mycket här på bloggen. Min kamp är över. Jag har mina två barn och nu är jag i ett annat stadium i livet, småbarnstiden, med allt vad den innebär. Att slitas mellan jobba och familjeliv och känna sig otillräcklig på båda ställena. Att ständigt vara trött. Men samtidigt vara uppfylld av kärlek och lycka. Att vara arg på barnen när de krånglar men smälta totalt när de sträcker ut armarna mot en.
Jag har nu en annan blogg som handlar om mig och Alvin som vandrar Roslagsleden tillsammans och samtidigt samlar in pengar till Världens barn. Kika in på http://alvinvandrar.blogg.se så får ni se hur stor han blivit, vår lilla kille som vi längtade så mycket efter!
Ny bok
Nu håller jag på och gör en bok igen. Av bloggen. Om kampen för Emil. Precis som jag gjorde efter att vi fått Alvin. Jag bläddrar ofta i den boken, den är ett så otroligt fint minne! Så nu ska jag göra en till, del 2 liksom.
Det är ett jäkla pill men jag vet att det är värt det!
Hej hej vardag!
Nu är sommarlovet slut. Det blir nog det längsta Alvin kommer få. När jag jobbar sen igen kommer vi inte kunna vara hemma 10 1/2 vecka. Så vi fick passa på att njuta!
Vi har varit i Norrland fyra veckor och på Gotland en vecka. Gotlandsveckan hade vi lite sämre väder, men annars hat det varit bra.
Nu är vi tillbaka i vardagen igen. Alvin har varit på förskolan den här veckan. Han tillhör inte längre småbarnen, utan är med de stora barnen i stora rummet. Det tror jag blir bra för honom.
Emil har börjat åla sig fram med en väldig fart. Vi har börjat ge honom lite fast föda, vilket han tycker är helt onödigt. Mammas mat är bäst fortfarande. Men han går upp bra i vikt av bröstmjölken så jag känner mindre stress än vad jag gjorde med Alvin. Dessutom har jag gjort det en gång och sett att Alvin lever trots att han inte ville äta i början.
Idag är det fredag och Alvin är ledig. Då ska vi gå med öppna förskolan till Rönninge by som är en typ 4H-gård här i Täby. Där är det korvgrillning och ponnyridning. Det gäller ju att suga ut det sista av sommarvärmen nu, man vet inte hur länge den stannar...
Rapport från sommarlovet
Livet rusar på. Det är full fart från morgon till kväll. Jag får inte många sekunder över till mina egna tankar, än mindre till att blogga.
Vi har hunnit vara på Kolmården. Där träffade vi Bamse, något som Alvin verkligen uppskattade! Det märktes verkligen att han blivit äldre sen vi var där förra året, nu kunde han sitta och titta på delfinerna, han tittade på djuren i safarin, vi kunde åka karusellerna i Bamses värld. Det var en underbar dag!
Emil växer och växer och växer!!! Han tar verkligen igen det han förlorade medan han kräktes! Han har lärt sig vånda från rygg till mage. Idag tog jag fram Alvins lekmatta, för babygymmet rullar han bara ur. Han är världens gladaste bebis!
Alvin är också väldigt glad, fast han är ju treåring, så han blir arg när han inte får som han vill, vilket är ganska ofta, för hans svar på ALLT är Nej! Så det blir många konflikter varje dag. Men många mysiga och gosiga stunder!
Jag tycker det går bättre än vad jag befarade att ha båda hemma. Jag försöker se det som ert privilegium att jag får vara hemma en hel sommar med mina älsklingar! 
Sommarlov!
Nu har tre av oss i familjen tagit sommarlov. Alvin går ju på förskola, men i vår underbara kommun är barn till föräldralediga tvungna att vara lediga alla skollov. Och skolan tog slut i fredags. Så nu är det jag och båda barnen till mitten av augusti.
Min plan är att om vädret är fint ska vi gå till olika lekparker och ta med oss matsäck. Jag tog ett ex av tipstidningen " Barn i stan" och ringade in massa aktiviteter som jag tror kan passa Alvin (och som helst är gratis för man kan ju inte betala inträde varje dag).
I lördags stekte jag pannkakor och frös in, så jag lätt kan ta med matsäck till Alvin. Så nu är vi rustade för sommarlov! Nu ska jag passa på och njuta av att jag får umgås massor med mina fina killar!
Mors dag
Mors dag för ett år sen. Jag visste inte om vårt lilla embryo hade fastnat. Men jag hade en liiiiiiiiiiiiten tro att det kunde vara så. Jag mådde illa... Jag försökte att inte tänka för mycket, utan njuta av att jag fick vara mamma till Alvin.
Nu har jag två! Nu vet jag att det där illamåendet VAR en liten Emil som klamrat sig fast i livmoderväggen.
Som present idag bjöd sambon på lunch på Melanders fisk. Sen fick jag ta ett bad, helt i lugn och ro. Tänk att min present var att få vara utan barn ett tag. Lite knasigt egentligen. Men det behövdes! Jag älskar mina barn mer än mitt eget liv, men för att jag ska orka ge dem glädje, kärlek och värme så måste jag få andas och vara ensam med mina egna tankar ibland!
Dagen till ära försökte Alvin leka med sin lillebror för första gången. Den finaste present jag kunde få! De kommer ha sån glädje av varandra genom livet.
Det är svårt att få dem på samma bild, här är den som blev bäst... Alvin tyckte att Emil skulle köra hans radiostyrda grävmaskin. Emil tyckte det var roligast att titta på Alvin!
Välkomstkalas
På självaste Ofrivilligt barnlösas dag hade vi välkomstkalas för Emil! Massa folk kom och firade att vår fina pojke kommit till världen.
Jag känner sån enorm lycka över att vi nu inte längre är barnlösa, utan barnrika! Två underbara pojkar har vi fått och vårt liv är komplett!
Emil fick en sån fin teckning av sin kusin! "Grattis till livet!" skrev sjuåriga Sofia. Om hon visste hur rätt hon har! Hur lycklig man ska vara över varje liv som kommer till!
Det går uppåt
Bra grej det där att få behålla maten och få ner den i tarmen! Sen operationen för tre veckor sedan har Emil gått upp nästan 1,2 kg!!!
En underbar helg!
I januari fyllde min pappa 70 år. Då var jag höggravid och att resa bort kändes inte så lockande. Så vi väntade. Och i helgen blev det äntligen av. Hela familjen, 8 vuxna och 8 barn, åkte till Tällberg i Dalarna, från fredag till söndag.
Vi bodde på First Hotell Tällberg. Ett kanonställe om man åker med barn! Det fanns pool och barnpool. Trampbilar. Minigolf. Och ett fantastiskt lekrum, som var som ett lekland i miniatyr. För Alvin var det typ himmelriket! Och för oss också, som lugnt kunde sitta och fika, medan han stojade med kusinerna.
På fredagen var jag på Spa, kurbad och massage. Två timmar utan barn, det är guld värt! Det längsta jag varit borta från Emil. Det var så skönt! Och Emil fick gosa med pappa, vilket ju förstås gick jättebra!
Glada och lyckliga barn! Glada och lyckliga föräldrar! En så där helg som man drömde om under kampen att bli med barn!
Alvin utanför dalahästfabriken
Emil redo för morfars födelsedagsmiddag.
Ett nytt kapitel
Idag för ett år sen satte vi in det embryo som sen blev Emil. Idag satte jag in en hormonspiral... Nu börjar ett nytt kapitel. Efter 5 1/2 år, då en STOR del av min tid, energi och mina tankar ägnats åt att bli gravid och föda barn, är det nu dags att gå vidare. Dags att börja leva livet med de två underbara pojkar vi har fått.
Det känns skönt!
Den första i raden
Den första i raden av "för ett år sen".
Idag är det ett år sen jag hade ägglossning. Det passerade ju ganska obemärkt förbi för oss. Emil låg tryggt nedfrusen. Jag visste ju att jag hade ägglossning, men mer än så var det inte. Det stora hade ju hänt redan i februari, då han blev till.
Men det var ändå denna dag som startade den cykel som sen blev vår fina kille. Därför är den värd att minnas!!!
Det går bra nu
Nu har det gått 9 dagar sen operationen. Emil mår kanon! Igår på 3-månaderskontrollen hade han ökat 450 gr på 2 veckor. Så otroligt skönt!
Jag mår också bra nu! All oro och depressionstankar är borta. Nu njuter jag av livet igen!
Ett nytt liv
Nu har det gått lite mer än två dygn sen operationen. Vi har fått komma hem. Emil har inte kräkts en enda gång. Han äter som aldrig förr. Han bajsar som aldrig förr...
Det är som att vi fått livet tillbaka! Jag har lagt 99% av min tid på att tänka på Emils kräkningar, att få i honom mat och få behålla den. Nu behöver jag inte tänka på det alls. Bara mata honom som man gör med en bebis. En frisk bebis. Äntligen har vi en frisk bebis! Nu kan vi börja njuta av livet igen.
Vi tror nästan inte att det är sant!
