En ny prinsessa
Lite senare läste jag om hur folk i hela Sverige firade och gladdes med kronprinsessparet. Då kom tårarna! Inte av glädje denna gången! Dom ledsna tårarna, dom som säger att jag vill vara den som är så glad, den vars man får gå ut i världen och med darrande röst stolt berätta vilket underverk som kommit till världen!
Jag ÄR glad för deras skull, och för alla andra i min omvärld som får barn. Jag är bara så jäkla AVUNDSJUK!!!
Sega dagar
Som bara går ut på att få tiden att gå! Intensiva dagar på jobbet så jag hinner inte tänja så mycket. Men nu är det snart dags för ägglossning så det är bäst att börja ligga igen!!!
Kampen mot klockan dag 463.
Vet inte
Tror att mensen är på väg, lite rosa på toapappret. Man blir så nojjig varje gång man går på toa och undrar om det ska vara rött. Har svarta trosor så jag ser inte på dem... Men nu tror jag det är på g. Suck suck suck!!!
Jag ber
Till alla gudar i hela världen! Snälla låt inte mensen komma! Låt den hålla sig borta och hålla sig borta länge länge länge, i typ nio månader!!!
Avundsjuk
Pratade med min faster igår, hon vars dotter ska ha barn. Det var superjobbigt att få veta att min kusin väntar barn. Så igår frågade hon om jag hört det. Fick uppbringa all min kraft och glädje. "Ja jag hörde det! Ja vad kul!!! När kommer den??? Jaaa vad roligt!! Grattis mormor." AAAAAAAAAAAHHHHHHHH JAG SKITER I HENNES BÄBIS!!! JAG FÅR INGEN!!! lät det inom mig. Men jag ÄR glad för deras skull egentligen. Vill bara inte höra om det!!!
Kampen mot klockan dag 450.
Jävla kropp.
Blir så irriterad på kroppen som nu visar alla möjliga konstiga symtom varenda gång mellan ägglossning och mens. Visst jag tolkar allt jag känner, men faktum är att jag har superont i brösten och jag har det varje månad. Tänker varje gång att "så här ont brukar jag inte ha" men nu har jag slutat tänka så. Jag har helt enkelt ont i brösten och får inte luras av det. Men det är svårt!!! Varför måste kroppen luras så? Vore mycket enklare om jag inte kände någonting, för då skulle det bli lättare att inte tänka så mycket på det. Nu går jag och tolkar varenda jäkla hugg i brösten! Och blir påmind om det hela tiden. Hinner tänka att kanske, kanske kanske kanske, är det vår tur den här gången! Sen intalar jag mig att nej det blir inget, för då blir jag mindre ledsen när mensen kommer...