Jävla kropp.
Blir så irriterad på kroppen som nu visar alla möjliga konstiga symtom varenda gång mellan ägglossning och mens. Visst jag tolkar allt jag känner, men faktum är att jag har superont i brösten och jag har det varje månad. Tänker varje gång att "så här ont brukar jag inte ha" men nu har jag slutat tänka så. Jag har helt enkelt ont i brösten och får inte luras av det. Men det är svårt!!! Varför måste kroppen luras så? Vore mycket enklare om jag inte kände någonting, för då skulle det bli lättare att inte tänka så mycket på det. Nu går jag och tolkar varenda jäkla hugg i brösten! Och blir påmind om det hela tiden. Hinner tänka att kanske, kanske kanske kanske, är det vår tur den här gången! Sen intalar jag mig att nej det blir inget, för då blir jag mindre ledsen när mensen kommer...
