Äntligen dags.
Idag är det dags för rutinultraljud. Jag är så otroligt nervös. Så rädd att det ska vara något fel, att de ska säga "tyvärr det här barnet kommer inte att kunna leva utanför magen". Jag har en kompis som råkat ut för det, så jag vet att det kan hända.
Men jag får försöka tänka att risken är liten att det ska vara så.
Om allt ser bra ut är vi förstås nyfikna på att veta om det är en pojke eller flicka. Var ju helt säker att Alvin var en tjej fram till vi fick veta att det inte var så. Denna gång har jag ingen känsla alls. Många andra säger att det är en tjej eftersom jag mått så mycket mer illa. Men jag vet inte jag.
Bara 7 timmar kvar tills vi får veta...
Kommentarer
Trackback
