Alltså

Dessa små sparkar som kommer lite då och då. Finns det något mer underbart??? 

En gång när jag mådde som värst illa sa jag till Alvin att han ska vara glad att han är kille för han kommer aldrig behöva vara gravid. Men snabbt ändrade jag mig. Man är ju så lyckligt lottad som kvinna, att få känna sitt barn växa inom sig. Ingen som inte upplevt det kan förstå hur det är, tror jag. Och tänk att jag fick ynnesten att få vara med om det två gånger!!!

De där små sparkarna, de får en att för en stund glömma allt runtomkring.  Hela kroppen blir varm och hjärtat slår några extra slag av kärlek. Tiden stannar och just då är det han och jag, ensamma i en liten bubbla!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0