Sömnlöst.

Nåja, att skriva sömnlös är nog lite att ta i, men för mig, som alltid somnar inom trettio sekunder från att jag lägger ner huvudet på kudden, så kändes det så.

Jag kunde inte somna i går kväll, eller ja det tog en timme. Låg och vred på mig, på näthinnan hade jag Charlie som låg och hoppade och krängde på kroppen. Mitt hjärta var så fullt av kärlek så det bara slog och slog och slog och jag kunde inte slappna av. Tårarna rann. Hela jag var ett enda stort leende och jag har nog aldrig kännt en sån lycka förut.

Till slut ropade jag på sambon som kom och la sig och höll om mig. Han höll på magen och vi pratade om vad vi sett och till slut slappnade jag av och somnade.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0