Det är ju så lätt. Dag 630.
Vi var på middag hos en kompis härom dagen. På middagen var ganska många vi inte kände, och ganska många halvstora barn, alltså i 10-årsåldern. Som alltid kom vi in på barnprat, hur barn är så jobbiga och det skämtades mycket om hur man skulle göra sig av med barnen på bästa sätt. Jag brydde mig inte så mycket om det, men kände mig lite som hon i "Tomten är far till alla barnen", hon som säger till dem att de behandlar sina barn väldigt illa. Sen kom det: "Att göra barnen är i alla fall lätt". Allmänt skratt och flin. Inom mig brände det, jag ville bara skrika "hur i helvete kan ni säga så? Det är ett jävla skit att kämpa varje månad, det förstör sexlivet och man blir ett emotionellt vrak av att gå och hoppas för att sen varje gång bli besviken." Jag skrek inte ut min ilska. Ingen menade ju något illa och jag vet att det är sånt man säger. Jag log lite svagt och under bordet fick jag tag i sambons hand och den kramade min, hårt...
Hej! Halkade in här idag och har läst din blogg från början. Kommer helt klart följa den :) Min sambo och jag ska med göra ivf i höst/vinter men inte blivit satta i kö ännu. Ska till vår läkare på fredag för info. Stort lycka till, ska bli roligt att följa er resa :) Kram!
