Kampen mot den biologiska klockan

Som många andra hänger jag en del på forumet familjeliv.se. Jag gick glatt med där när vi bestämde oss för att sluta förhindra. Full av tillförsikt och glädje över beslutet. Där finns en kategori som kallas "planerar barn" och där skriver varje månad många (tjejer) om sin väntan på att mensen inte ska komma. De (vi) beskriver symptom och jämför med varandra. I början gladdes jag med de som stolta visade upp ett positivt grav-test och tänkte att snart får jag skriva ett inlägg att jag äntligen plussat.

Men så blev det ju inte.

Nu är jag tveksam till om jag bör vara på forumet eller inte. Visst är det roligt att läsa om andra i samma situation, som också går och hoppas. Men samtidigt är det jobbigt. Jag läser om andras symptom och att de sen plussar och sen tycker jag att känner alla dessa symptom själv, ett efter ett. Det bygger upp en spänning hos mig, som är onödig. Det gör att jag tänker mer på hur många dagar det är kvar tills mensen inte ska komma. Så jag borde låta bli. Men jag kan inte. Jag dras dit. Kanske hoppas jag att läsa om nån som varit där jag är nu, men som kommit förbi det hopplösa och blivit gravid. Jag vet inte.

Ja det är väl ett litet problem, men det får stora proportioner i min hjärna. Får väl bara bestämma mig för att inte kolla där mellan ÄL (ägglossning) och BIM (beräknad icke-mens).